Så här kan den nya regeringen göra bostadsmarknaden bättre

Vår expertpanel bestående av Helena Bornevall, Erik Olsson, Anne Schönberg och Robert Boije berättar vad som påverkar bostadsmarknaden mest under resten av året och vad du ska vara uppmärksam på.

Helena Bornevall, makroekonom med fokus på bostadsmarknaden i Handelsbanken.

För bostadspolitiken önskar jag långsiktiga visioner och breda överenskommelser som skapar förutsebarhet för såväl byggsektorn som hushåll. Och inkluderar kommunala planmonopolet, finansiering och hyressättning. Det behövs fler bostäder till överkomliga priser och hyror. Jag skulle gärna se att regelverket för bygglov blev enklare, mer effektivt och att bedömningsutrymmet i prövningen minskar. Byggandet viker nu i spåren av stigande byggkostnader, dyrare finansiering och fallande bopriser. Trots höga energipriser finns risk att klimatinvesteringar sätts på paus och jag välkomnar åtgärder för ökade incitament till energieffektivisering. Jag skulle även kunna tänka mig att lätta på amorteringskraven något framöver, när skulder inte längre ökar snabbt, så fler kan efterfråga en ägarbostad.

Erik Olsson, grundare av Erik Olsson Fastighetsförmedling.

När man diskuterar amorteringsfrihet bör man också fundera på reglerna för ränteavdragen. Finansinspektionen och Riksbanken var, liksom vi, kritiska mot att pausa amorteringskraven. Det skulle motverka Riksbanken och tvinga dem att höja räntan ännu mer. För hushållen är det mycket bättre att amortera ner sina lån än att tvingas betala högre bolåneräntor till banken. Effekten blir ännu värre när högre räntor får fler att komma över maxgränsen på 100.000 kr för att få fullt skatteavdrag för räntekostnader. Frågan är om man inte borde titta på den fasta beloppsgränsen 100.000 kr som infördes i början av 1991. Med 4% bolåneränta minskar skatteavdragen från 30% till 21% redan vid lån på 2,5 Mkr. I områden där bostadspriserna är höga har många högre lån än så. Gränsen slår hårdare nu än när den infördes eftersom bostadspriser och bostadslån är så mycket högre nu än 1991. För att öka rörligheten på bostadsmarknaden, så alla befintliga bostäder används effektivare, vill vi reformera reavinstuppskoven genom att ta bort maxgränsen för uppskovens storlek. Reformen kan finansieras med en kostnad för uppskoven som kopplas till statens egen kostnad för att finansiera uppskoven. När politikerna ändrade uppskoven från att vara så dyra att ingen ville ha dem till att bli gratis kände de sig tvungna att maximera storleken på dem. Det gör att uppskoven inte räcker där bostadspriserna är högst och inlåsningseffekterna och behoven av reavinstuppskoven är störst.

Anne Schönberg, regionchef i Stockholm på Bonava.

Behovet av nya bostäder är stort i Sverige och Regeringen behöver se över effekterna av två Hovrättsdomar som hotar byggandet av hyresrätter. Hovrättens avgöranden kring hyran för nybyggda lägenheter riskerar nu att lägga sig som en våt filt över bostadsbyggarna som redan är starkt pressade av omvärldsfaktorer. I Sverige finns det en stark tradition av att låta parterna själva komma fram till en gemensam lösning. I ett slag har hovrätten i dessa domar ändrat spelreglerna och vi står nu inför en bostadsmarknad med minskat byggande och högre hyror. Nu efter valet vore det önskvärt om Regeringen och riksdagens nyvalda ledamöter, och inte hovrätten, kan ta ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att på förutsägbara och rimliga villkor producera nya bostäder i Sverige.

Robert Boije, chefsekonom SBAB

Som ekonom vet man från grundkursen i nationalekonomi att system med reglerade hyror leder till minskat byggande, sämre rörlighet och köer. Givet att det inte verkar finnas någon politisk majoritet för att slopa hyresregleringen så kan man ändå fundera på vissa förbättringar inom befintligt system. En är att låta lägesfaktorn få större betydelse. En annan är att öronmärka en viss andel av de hyreslägenheter som blir lediga till de mest behövande oavsett kötid. En stor andel av de som idag står i kö är ju inte i behov av någon lägenhet. Vad gäller ägarmarknaden finns goda skäl att höja bolånetaket och se över konstruktionen av amorteringskraven så att de inte, som i dag, leder till inlåsningseffekter och stänger ute förstagångsköpare från ägarmarknaden och gör det svårt för andra utsatta grupper som ensamstående med barn efter skilsmässor.

Läs mer